Inspiration
2016-05-06
Tid är en grundläggande dimension I vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser I en ordnad följd. Tid kan redovisas på flera sätt – analogt, digitalt eller med text.
Tid är något som fascinerar – oavsett om man tycker att den går för fort eller för långsamt. Vackra väggklockor och klassiska bordsklockor, med eller utan alarm, hjälper till att både ha koll på tiden och att skapa en levande stämning i rummet. Anrika Georg Jensens klockor av Henning Koppel (1918–1981) är eleganta, minimalistiska men samtidigt klassiska. Andra omtyckta klockor är George Nelsons fantasifulla verk från Vitra, Arne Jacobsens ikoniska bords- och väggklockor från Rosendahl Timepieces, de avskalade Marble Wall Watch från Menu och inte minst Biegert & Funks typografiska väggur från Qlocktwo.
Tidmätningens historia är minst lika lång som den mänskliga civilisationens. I tusentals år har olika ur, kalendrar och andra tekniska hjälpmedel använts för att utföra tideräkning. Från början handlade det om att kunna förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd samt att navigera.
De tidigaste uren använde sig av solen och efter dem kom vattenuret på 200-talet, kvicksilverdrivna på 900-talet och ur med kugghjul och vikter på 1000-talet. Under de kommande sexhundra åren uppfann man den mekaniska klockan där man gick från steghjul till fjäderdrivna klockor och fickur följt av pendeluret. Först på 1900-talet utvecklades kvartsoscillatorn och atomuret. Kvartsoscillatorn var exakt och kunde tillverkas till en rimlig kostnad och blev därför vanlig i armbandsur. Atomuret var, och är, dock mer exakt än någon tidigare tidmätningsenhet och används därför för att kalibrera andra klockor.
Idag bestämmer högprecisionsatomur på tidslaboratorier runt om i världen den internationella atomtiden (TAI). TAI används för att ange exakta tidsangivelser världen över med det standardiserade systemet UTC (Koordinerad Universell Tid) som ligger till grund för bland annat tidszoner.